Hej alla mina medresenärer
Stärkta av en veckas vilande och underhåll ger vi oss iväg från Delfzilj. Vi följer Lf 10b, en cykelväg som ska vara vacker och går längs kusten. Det dröjer inte länge förrän det är dags att lasta av väskorna.
Det holländska systemet med numrerade knutpunkter är toppen och lätt att orientera sig efter.
Det gäller att se upp så att man inte missar en skylt.
Det gör inte så mycket i och för sig för nästa karta är inte långt borta. Avstånden i km mellan knutpunkterna är utsatta och i Holland är det aldrig långa avstånd.
Slussar/dammluckor och hotet från vattnet är ständigt närvarande. Även om det finns många moderna så bevaras och vårdas de äldre. Många av slussarna är inte i funktion längre men broarna måste fortfarande kunna öppnas för fritidsbåtar.
Sover i en hobbitstuga på en drömcamping för barn. Alla möjliga hopp,studs, klätter, spika, såga, rita, måla, hemliga stigar attraherar barnet i mig. Den vuxna delen av mig (ja den finns) är inte fullt så glad över faciliteter som kök och hygienutrymmen.
På kvällen blir det glutenfri middag på kinesrestaurang med klass.
Första väderkvarnen ute på landet. De var antingen pumpstationer för att reglera vattnet eller så bodde den lokala bagaren här och malde sitt mjöl.
Hurra för den lantbrukaren som sparat en blomsteräng längs med cykelvägen.
Holländsk lunch med efterrätt
På detta härbärge i Vierhuizen sov jag en natt. Tyvärr var deras sovsal inte lika trevlig som matsalen. Härbärget visade sig vara den lokala restaurangen med en riktigt bra kock.
Fina och jag hjälper till att valla får i tysthet till skillnad från bilföraren som tutelitutade hela tiden. Först gick en man med en spann med fårgodis. De frågade vänligt om jag hade tid för vallningen om jag förstod holländskan rätt.
Här går cykelvägen genom ett militärt område med stränga varningar att inte lämna vägen. Vi närmar oss den konstgjorda sjön Lauwersmeer och naturreservatet som bildades när vallen byggdes. Lummigt och fint men ingen fågelsång. Militärisk verksamhet har kanske skrämt bort dem.
Hamnen i Lauwersoog där invallningen börjar.
Den moderna pump/dammstationen vid Lauwersoog i vallen ut mot havet. Jag kände mig väldigt liten ner jag såg tjockleken på dammluckorna.
Långt där ute ska jag cykla på vallen. Var mycket spännande tyckte jag och hade tajmat in dagen lite efter vindprognosen. Det blev lite av ett antiklimax när jag var över på andra sidan bara sådär helt plötsligt. Både vägen och cykelbanan går insidan av vallen och lite nere på sidan så jag såg ingenting av Nordsjön. Blir kanske mer spännande när/om jag cyklar på den ca 30 km långa vallen som skapade Ijsselmeer.
Så här ska det se ut så man vet vilken cykelväg som har företräde.
Må så gott
Gillar att du sköter bluesandet. Känns tryggt att veta du tar hand om det.
Grejen på härbärget har jag ingen aning om vad det är men den var väldigt dekorativ tycker jag. Kanske någon slagsmål motor. Huset var byggt 1877 och hade kvar orginal/kopia av ursprunget så gott det gått. Golvet i matsalen var en upplevelse både att se och att gå på.
Kram från din myscyklande vän Maggi
Fina bilder! Vad är det för mojäng/maskin på sista bilden från härbärget i Vierhuizen?
Gillar att du knäcker som fåraherde mellan trampen o så blev jag väldigt förtjust i ”midsommarängen”!
Jag hade en trevlig ”blueskväll” igår igen, idag blev det bara slappa av tyvärr för det har varit utmärkt cykelväder; ingen vind ganska varmt men molnigt. Kom bara inte mej för liksom.
Ha det gott, ta det lugnt o njut min vän! Kram