Maggi | Cykeltanten

Bremerhaven

Hej alla mina medresenärer

Hotellet i Marne var ett gammalt gasthaus med snyggt renoverade rum. Här myste jag med en hemmakväll med hårinpackning mm. Kroppen blev chockad men det gäller att passa på när badrummet bjuder in. Unnade mig också ett lyxigt restaurangbesök med den godaste middagen på mycket länge.

Lite gulliga djur i trappan upp till rummen på hotellet i Marne som visade sig vara en fin liten stad

Busskur på vägen till Brunsbűttel.

Nu åker vi färja igen. Helt gratis inne i Brunsbùttel, bara att köra på och se världsvan ut.

Funderade på att stanna till och säga hej på Vattenfalls anläggning som jag cyklade förbi strax utanför Brunsbűttel men tänkte att det hade nog inte varit så populärt.

Mina polare betade på skyddsvallen mot Elbe och kom rusande och bäande när de såg mig, sprang tom nerför en trappa.

Längs Elbe finns det många slussar för att släppa ut och in båttrafiken och för att ha koll på vattenståndet.

I kön till färjan över Elbe i Glűckstadt (gillar det namnet).

På färjan, ett litet, litet etappmål.

Den stora floden Elbe, halvvägs över.

Efter färjan började det mulna på och regna. Det regnade hela tiden till Neuhaus där min nästa säng var. Jag var genomblöt om fötterna när jag äntligen kom fram eftersom regnet kom plötsligt och jag hann inte klä på mig skoskydden förrän det var försent.

Middagen åt jag på den lokala krogen. Den såg ut som när huset byggdes. Det kändes som en gammal tysk film. Synd att jag inte hade kameran med mig. Alla inne på krogen visste vem jag var och varifrån … På frukosten på hotellet var det ovanligt många kaffegäster som ville heja och framför allt titta på mig. Jag var som en kändis och hade blivit intervjuad i )lokalpressen om de haft någon. Var det riktigt sant att jag cyklat från Sverige? Själv?

Min tyska är inte den bästa, gammal oanvänd 50 årig skoltyska men med hjälp av danska, svenska, engelska och kroppen så går det. Tyskarna vill inte prata engelska och säger ofta nej när jag frågar fast det visar sig senare att de kan. Tror de är lite blyga och inte vana varken att höra eller prata. Inte bra att ha dubbad film och tv.

Nu var det Bremerhaven nästa. Transportsträcka som vanligt med ett avbrott

Äntligen lite natur. Vägen var avstängd för nyasfaltering i några km men cykelbanan var klar. Vägarbetarna tyckte det var ok och släppte fram Fina och mig. Det var bara Fina, fågelsång och jag på denna biten, riktig njutning.

Nu har varit i Bremerhaven i två dagar. Fint väder med sol och värme idag. Jag cyklade runt på lite sightseeing. I Tyskland cyklar man på trottoarerna, särskilt när det är en cykelskylt med ordet frei under. Jag tror att många helsingborgare är från Tyskland. I trafiken gäller det att hänga med och kunna trafikreglerna.

I morgon är det en stor dag. Jag kommer att passera 1000 km. Firar nog med en extra chokladbit då.

Må så gott

Marne

Hej mina medresenärer!

Billigast lediga rum styr mitt trampande mot Bremerhafen som är mitt nästa planerade etappmål. Så har jag hamnat i Marne på ett hotell mitt i centrum. Här har varit en stadsfest i helgen och de gamla kullersten gatorna var fyllda av stånd och många affärer var öppna när jag kom. Vädret blev allt bättre ju längre söderut jag cyklade så jag kom undan regnet idag.

Här har Jag cyklat förbi vindkraftverksskogar, Jyllands var ingenting i jämförelse. Idag har det inte varit de senaste dagarnas gödsellukt, skönt. Det märks på grödorna att jag rör mig söderut. Det är mer odlad åkermark nu. Transportsträckor är det för det mesta men då och då är det något som fångar intresset ? som denna fordonsförsäljning utmed vägen

Må så gott

Heide + foton!

Hej medresenärer!

Orsaken till att jag åkte till Heide var att här var ledig säng på vandrarhemmet. Vädret är inte tältvänligt och understället har åkt fram igen. Jag sover alltid i flerbäddsrum på vandrarhemmen och har haft tur hittills. Jag har varit själva alla nätterna än så länge. De tyska vandrarhemmen har varit rena, snygga och haft bra sängar. Kostar Ca 235 kr/natt och då ingår frukost som man måste betala oavsett om man vill eller inte. Lakan ingår i priset vilket det inte gör i Sverige och Danmark. Nackdelen i Tyskland är att det inte finns gästkök att laga sin mat i. Det blir utemat eller äta på vandrarhemmet. Middag på kvällen 6€ och glutenfritt finns om man beställt i tid.

Cykelbanorna går längs med vägarna och är asfalterade. Asfalt som ofta spruckit på tvären av ålder. Dunk, dunk,dunk oregelbundet . I städerna är det kullersten i centrum. Usch var jag tycker illa om att cykla på de underlagen. Där det är nyare asfalt går det undan om inte vind och regn gör sitt förstås.

Vi cyklister har egna järnvägsövergångar.

Tavlor vid infarten till orten Lunden. Grannbyarna hade gamla tyska tavlor.
Så här kan elskåp också se ut. Från centrum i Heide.

Idag har jag varit på verkstad med E-werket. Det är helt kaputt som reparatören sade. Det går inte att laga utan jag måste köpa ett nytt. !!!!!! ???????

Må så gott

Tyskland!

Hej mina medresenärer!

Här kommer en kort uppdatering av cykeltanten äventyr.

Passerat Ribe (2 nätter), Tønder, Nielbűll, Husum och idag Friedrichstadt. Tønder visade sig vara en urfin gammal stad som jag tyckte mer om än Ribe. Hit bör man åka på julresa istället för till de vanliga tyska städerna som t ex. Lybeck förstod jag.

Yeah äkta blåklint i vägkanten! Första jag sett på mycket länge.

De danska och nu också tyska vägarna har blivit transportsträckor mellan urgamla städer medan jag andas in dofterna från kossor- grisar gödsel. Luktar likadant som de svenska. Inga naturupplevelser längre.

Bildbevis: vi har passerat gränsen till Tyskland.

Det gäller att hålla sig på rätt sida om den heldragna linjen annars blir man nermejad av oftast häftig trafik i hög fart. Jag får vara glad att detta är en liten landsortsväg .

Och vart ska vi nu då?

Det är högsäsong i Tyskland så det är svårt få övernattningar. I Husum blev det hotell för 42 € med dusch på rummet, toa i korridoren och knölig säng. Rena rånet av en pensionerad cykeltant. Jag kom dit vid 16 tiden genomblöt och det är försent för de eventuella billigare rummen som inte är bokade i förväg. Många skolor är på klassresor till vandrarhemmen som ofta har olika kurser. Blev tipsad om Friedrichstadt som kallas för ”Lilla Amsterdam ” och här är fint. Ett rum ledigt på vandrarhemmet en natt. Hade tänkt mig till Tönning vid kusten men detta verkade värt ett besök.

Imorgon bär det av till Heide där jag bokat två nätter på vandrarhemmet. Bara högst 2 mil härifrån. Både mina ben och min rumpa måste vila.

Regnet det bara öser ner…

Vi ses

Må så gott

Stora staden Esbjerg och lite längre

Hej mina medresenärer!

Färden från Agger till Ringkøbing innehöll allt, från underbar natur till oändligt danskt jordbrukslandskap, från ny punktering åter igen på en söndag till trivsam fika på en pub i Ulfborg.

Här räknade jag till 30 vindkraftverk i en halvcirkel runt mig. Hurra, jag är på rätt väg, Europaväg 12 och bara ca 60 mil till Hamburg. Det var skönt att veta.

Fina står i linjen för cyklar i väntan på färjan Agger – Thyborøn.

Ickerökarnas salong på färjan. På andra sidan var rökarnas salong där grabbarna pausade med medhavd öl.

Ibland är det så vackert att jag håller på att gå upp i atomer.

Strax efter Thyborøn upptäckte jag Lemvigsbanan, en speciell liten järnväg. Hittade en perrong där det stod att man skulle trycka på knappen om man skulle med tåget. Då visades en signal till lokföraren att det fanns påstigande. Den knappen var jag ju bara tvungen att tycka på. Likadant fungerade det om man skulle av på en mellanstation. Fungerade precis som en buss. En tur morgon och en tur eftermiddag som passade skoltiderna var gratis för alla! Det kostade 30 dkr för mig Thyborøn – Lemvig. Fina fick åka gratis.

Fina åker Lemvigsbanan.

Vi träffade Elin, hennes man och två barnbarn. Medan vi väntade på tåget ca 1 timme gick vi på loppmarknad tillsammans.

Alldeles lagom med vind när man cyklar, hurra.

Kaffepaus på en puben i Oxbøl med glada människor som blev väldigt imponerade av min cykelfärd. Mobilpitten med diverse kontakter blev jag imponerad av.

Pubägaren Mads och en man som bjöd mig på kaffe.

Ett litet stopp pg av punktering utanför Ulfborg tvingade mig stanna på en mer eller mindre sunkig camping i två nätter. Ägaren körde mig och Fina till Ringkøbing.

Fjällrävenbraxen har åkt av efter halva dagar fram till i förrgår. Alla äventyr har skett i blåst så klart men den har lugnat ner sig. Halva dagar har gått bra men sedan dör telefonen och osäkerheten om var jag ska ökar förvirringen. Osäkra hänvisningar från lokalbefolkningen gör det inte bättre men spännande är det. Efter Ringkøbing hamnade jag i Bork Havn på något sätt och övernattade där.

Lunchpaus någonstans i skogen.

Vassbuntstillverkning till takläggning Här försöker jag få lite färg i pannan för att jämna ut hjälmbrännan.

Jag körde på insidan av fjorden för att kanske slippa vinden på havssidan , hoppas kan man ju.

I Esbjerg skulle jag få hjälp, en så stor stad har allt. Trodde jag. Den i övrigt serviceminded cykelverkstaden tror att det är fel i själva elverket och inte i någon kabel jag hoppats på. Fy för. Jag lever högt på att en tysk produkt kan lagas i Tyskland.

Vid infarten till Esbjerg frågade jag om vägen till vandrarhemmet. Personen svarade med en motfråga: är du svensk? Trevlig söt rar nyutbildad tandläkare från Malmö som fått jobb i E. Han bodde på vandrarhemmet så det blev en lätt promenad dit.

Jag tittade på ”De vita människorna” strax utanför för stan. De uppfördes 1995 till Esbjergs ?00-årsminne. Det är en grej jag alltid velat göra.

Ja, det är jag som står där.

Funderade på att besöka lilla ön Fanø som det går färja till från Esbjerg. Luften där ska vara underbar och fylld med blomdoft enligt ett par på vandrarhemmet. Då Esbjerg inte lockade mig mer och jag vill till Tyskland lämnade jag stan och cyklade till Ribe och övernattade där två nätter, nypremiär för tältet och dags för veckotvätt som precis hann torka innan regnet började och fortsatte och fortsatte..

Lördagen var det stadsfest med bl.a folkdans och musik längs gågatan. På kvällen uppträdde Johnny Logan på campingen. Det var nästan fullbelagt och feststämning.

Igår var det rena drömmen att cykla, soligt och varmt. Jag följde kusten söderut i ”diket” med en skyddsvall mot havet på högra sidan. Solen sken och vallen tog vinden från havet. På vänstra sidan hade jag fågelmarker med fågelskådartorn och jordbruksmark.

På utsidan vallen ligger Vadehavet, naturreservat som sträcker sig ner till Holland. Då och då dök det upp en sluss för att jämna ut vattenståndet. Cykelbanan går genom fårhagar och jag fick lära mig balansera Fina med packning genom flertal smala färister. Ibland till fårens bähande. Banan var av varierande status och jag var rädd för en ny punktering emellanåt men lugnade mig med att däcken var inbäddade i ett skyddande hölje av fårbajs.

Skylt talade om att en bro var avstängd hela sommaren. Jag mötte ett holländskt par som cyklar Nordsjön runt motsatt håll mot mig. De berättade att man kunde ta sig över via en sluss. Jobbigt var det men det gick. Jag skulle få gå flera gånger då det var väldigt smalt och man inte fick plats med packningen utan bära den i omgångar. De kom från Tønder och tyckte det var värt ett besök. Jag började bli lite trött på får och diket så jag bestämde mig för att åka dit.

Väl framme vid slussen stod där många cyklar parkerade. De flesta var på yttre sidan av vallen men två män stod och tittade lite nyfiket på mig. Det var far och son, också holländare som varit i Trollhättan på någon sorts SAAB-träff och stannat till för lite turistande.

De envisades att hjälpa mig över den smala gången och tur var det. Jag hade aldrig klarat det själv. Bära väskorna – ok. Lyfta Fina över två staket – nej. Hålla henne upprätt och rulla över gången på bakhjulet – nej (styret var för brett).

Det finns många vänliga människor.

Detta blev långt. Inga bilder heller. Just nu kör jag med mobilen som hotspot och det orkar inte ladda upp några foton. Ge inte upp, håll ut, det blir jättebra när jag kan fixa det.

Och det har jag gjort nu lö 20 juni tror jag bestämt det är.

Må så gott

Irrfärder på den danska landsbygden

Hej mina medresenärer

Efter mycket irrande runt i dansk lantbruksbygd har jag kommit till Ringkøbing, en lugn liten stad. Jag( och lite tyska turister) gick fram och tillbaka på gågatan i centrum bara för att känna på lugnet som bra lade sig i mig och njöt.

Färden hit har varit full av lärdomar tex bara för att Thisted vandrarhem heter så betyder det inte att det ligger i Thisted. Det samma med Agger vandrarhem. Nu har jag lärt mig kolla adressen inte bara namnet.

Halvvägs mellan Fjerritslev och Thisted upptäckte jag att elverket slutat ladda och telefonen dog. Nåja jag klarade mig någorlunda till Thisted vandrarhem som ligger i Skinnerup och övernattade där. Fredag cyklade jag till Thisted för att få elverket lagat. Det var Danmarks nationaldag och var som en lördag enligt föreståndaren på vandrarhemmet. Hon garanterade att butikerna var öppna. Pytt,hela Thisted var stängt. Bara andra förvirrade människor och jag var ute på morgonen. Ännu en lärdom: i Danmark betyder inte en flagga att det är öppet utan att här ligger firman.

Nåja att cykla ut till kusten till nationalparken Thy som jag vill se och sedan följa kusten utan gps och bättre karta ska väl inte vara något problem ?

Paus för fika och ombyte till piratbyxor. Självklart rejält med solskyddsmedel också. Utanför Grillstedet mitt i Koldby.

Det är nu jag börjar cykla runt på landsbygden och missar Thy. Långt om länge hittar jag Agger vandrarhem. Gissar det blev 6 förvirrade mil den dagen.

Fortsättning följer.

Idag är det solskydd och Fjällräven priratbyxor som gäller. Håll tummarna de får vara på hela dagen. Idag är det fixat från start . ?

Må så gott

Thisted

Gomorron Mina Medresenärer

Solen lyser och nästan ingen vind! Tror inte det är sant. Vilken utmärkt dag för cykling.

???

Änglar fortsätter komma i min väg

Turen är med mig, det finns ledigt rum på vandrarhemmet. Den vänlige mannen Sören i receptionen ser nog på mig att jag är ganska slut. Jag blir erbjuden en kopp kaffe och en tidning för att koppla av när jag burit upp all packning på rummet.

Sören ger mig en smart karta över centrum med väsentliga butiker mm utmärkta. Han visar även var cykelverkstaden ligger och erbjuder sig köra Fina dit då han ska något ärende ditåt dagen efter. Han tar Fina med sig på tillbakavägen. Allt verkar självklart och utan någon ansträngning för honom men jag faller nästan i koma av lättnad och glädje. Slippa leda Fina ett steg till!

Visar sig också att livsmedelsbutikerna är öppna på söndagar. Fjerritslev är en större ort än vad jag kunnat ana med apotek, Matas, tv och radiobutik och allt annat du kan tänkas behöva.

Måndag stannar jag, tisdag är det en regnig dag så jag stannar. Onsdag vill jag iväg. Kan inte slappa på detta viset. Då kommer jag aldrig någonvart, borde vara i Tyskland vid det här laget, och mer av denna sorts tankar drar igång.

Tisdag eftermiddag dyker en svensk cyklist upp. Han är genomblöt och jag är glad att jag stannade. Han cyklar Limfjorden runt och kommer från Thisted som är mitt nästa mål. Han har cyklat mycket racer och är präglad av det. Jag får reda på hur dumt jag kört, så fel saker jag har med, att jag har alldeles för mycket packning, har fel däck osv. Jag bara måste ha den och den kartan som man köper i Köpenhamn (som han har). Han ger mig några kartblad som han inte behöver och lite tips om har jag ska köra till Thisted.

Onsdag morgon, hm förmiddag trampar jag iväg trots prognos med upp till 18 s/m i byarna. Motvind. Efter 1,5 km vänder jag tillbaks till vandrarhemmet.

Jag rekommenderar verkligen detta ställe. Outstanding servicenivå i alla lägen av all personal. Rent och snyggt, bra sängar. Bra pris. Vänligt och trevligt bemötande oavsett problem. Ligger bra till för utflykter på olika håll och med olika inriktning. Från Ålborg runt Limfjorden, fantastiska naturupplevelser eller underbara stränder, pick a choice.

????? med ?

Det jobbas för fullt i receptionen för att hjälpa gästerna.

Min fika- och tidningsläsarhörna mitt emot receptionen.

Nu har jag börjat fundera på vad som hände i söndags och varför jag tog slut. Det var inte så isolerat och långt som jag tyckte har jag listat ut.

Översta krysset där jag fick punkteringen. Vid nästa kryss träffade jag Änglarna som gav mig skjuts till nedersta krysset där jag träffade nästa ängel på vandrarhemmet.

Kanske har jag pressat mig för hårt. Det har varit motvind hela vägen från Grenå. När jag kom till Skagen vände vinden så det blev fortsatt motvind och vilken vindstyrka sedan. I morse kände jag att nej, nu är det stopp. Detta ska vara njut och trevligt, ingen uthållighetstest där jag ska bevisa något för mig själv. Jag har glömt bort meningen med mitt cyklande och hamnat i något envist framåt marsch.

Nu visar väderprognosen bara positiva spådomar framåt i tiden med början i morgon.

Det gillar vi.

Må så gott

Mardrömmar och änglar.

Hej kära medresenärer!

Jag trampar glatt iväg från Svinklövens camping. Bokskog, fågelsång, sol och asfalt uppväger den vanliga blåsten. Campingens butik var inget att hurra för men jag tyckte jag hade mat så jag skulle klara mig. Det dyker snart upp en ort med en købman där jag kan proviantera. Ris, buljong, pasta mjukost och tonfisk kommer man långt med.

Snart viker leden av från den asfalterade vägen in på en grusväg ?. En häftig backe där regnet gjort rejäla fåror i grusen leder ner på heden och klitterna syns på avstånd. Fritt framför sekundmetrarna. Här blir det asfalt väg igen.

Fina känns konstigt tung och går inte att styra ok när jag kommit in på asfalten. En av mina farhågor har inträffat – punktering!

Åtgärd 1: lasta av alla väskor och pumpa däcket. Verkar funka så jag lastar på igen och trampar iväg. Det var bara en kortvarig lösning men värd att prova. Jag kunde ju haft tur.Åtgärd 2: använda den fantastiska automatiska punkteringsgrejen på flaska med goja som tätar hålet. Ska sprutas in i ventilen och täta inifrån. Utmärkta rekommendationer från försäljare och toppenbra bruksanvisning på flaskan. Medlet är nog bra om det passar på ventilmunstycket vilket det INTE gjorde på Finas. Jag tänkte en snabb tanke på hur bra det varit att göra allvar av kolla detta hemma innan jag åkte. Inte bara tänka att jag skulle,borde, försöka hinna med osv.

Åtgärd 3: laga punkteringen här och nu. Inget alternativ med stelfrusna och ovana händer. Teoretisk kunskap, se snabb tanke Åtgärd 2.

Åtgärd 4: gilla läget och gå. Det är ju asfalt.

Det kommer enstaka bilar och kör om mig så vägen måste leda någonvart. Jag hejdar en joggande kvinna och frågar efter närmaste ort. Hon hänvisar till några hus ”uppe vid vägen” där jag kan fråga. Jag fortsätter gå i motvinden. Äntligen några buskar vid sidan där man kan kissa lite i skymundan bara man ser upp

Uääh! Såg den inte förrän jag hade kissat

Tillbaka på vägen så har Fina blåst omkull utanför vägen och jag får kämpa ordentligt för att få henne på rätt köl. Jag är livrädd för fler ormar och vill inte trampa på någon. Efteråt vet jag att det var här jag tappade min fina svenska flagga.

Jag stoppar en träningsracercyklist. Han tittar på hjulet och säger att jag har en riktig stor skidirøv där. Berättar att närmaste cykelverkstad finns i Fjerritslev och att det är söndag. Allt är stängt.

Hjärnsläppet slår till och världen blir helsvart.

Jag kommer på att jag har alldeles för lite vatten med mig. Jag måste välja mellan koka ris eller dricka. Om jag dör här ute i ödemarken går det högst ett dygn innan någon hittar mig räknar jag kallt, lugnt och logiskt ut. Dessutom dör man inte på ett dygn av utmattning, törst eller matbrist.

Himlen är fortfarande blå och solen lyser när jag tittar upp och

vinden blåser lika mycket så jag fortsätter trava på. Inte kul stanna här ute i blåshålet. Enda alternativet är framåt.

Efter mil (känns det som) börjar skogen och vägen delar sig. Cykelleden till höger och grus. Asfaltvägen rakt upp in i skogen, tuff backe. Vilken, vad, när, hur? Var ligger Fjerritslev, hur många mil bort? Var är jag? Min förmåga att orientera mig är helt bortblåst.

Ett par i bil stannar vid vägskälet och tar fram en karta. Jag rusar dit och frågar om vägen. Vi kommer gemensamt fram till att bästa vägen till Fjerritslev troligen är asfaltvägen. Jag tackar för hjälpen och börjar trava uppåt backen med Fina.

Då händer det!

Änglarna i bilen erbjuder skjuts till Fjerritslev. Mannen lastar Fina och väskor i bagaget. Kvinnan matar in Fjerritslev i gpsen. Hunden Lisbeth nosar lite på mig sedan blir jag godkänd.

Dessa underbara änglar kör mig till vandrarhemmet I Fjerritslev. Fantastiska människor.

Önskar jag kunde göra något för dem mer än att säga ett stort och varmt tack.

Foton inlagda

Hej mina medresenärer

Nya foton. Du får gå tillbaks ända till Gomorron om du vill se alla.

Nu håller jag på att samla ihop mig efter söndagens äventyr som var en rysare med ett underbart slut. Jag har vilat 3 nätter på vandrarhemmet i Fjerritslev och fortsätter troligen färden imorgon beroende på vädret som vanligt.

Läs den spännande historian i nästa inlägg på Cykeltanten.

Må så gott