Ark56 (Blekinge skärgård) är med på UNESCOs världsarvslista sedan 2014. Hade jag ingen aning om. Tänk vad man lär sig när man är ute på äventyr.
Jag lämnar Ronneby och trampar iväg mot Karlskrona längs underbara cykelvägar med fantastisk natur runt mig. Det är en njutning att cykla i Blekinge dels på grund av naturen och dels de fina cykelbanorna. Vid lite mer trafikerade vägar är bilarna och cyklisterna åtskilda av betongkanter.
Naturen är härlig. Jag gläds åt de fina blommorna längs vägrenen. Det är vi inte bortskämda med hemmavid.
Gräset börjar se torrt och visset ut nu efter midsommar.
Jag övernattar på en camping. Vaknar av att regnet slår hårt mot tältduken Tänk om det slår hål! Det blir en förmiddag med mys i tältet. Jag läser ut Emma Hambergs Je mápelle Agneta, som slutar som jag hoppades.
Nästa morgon är det dags att ge mig av. Lastar Fina och cyklar iväg men först en kaffe i campingens Bistro. Utsikten från Bistrons uteservering får mig att undra var jag är.
En semesteranläggning utomlands någonstans eller?
Solen gassar. Det blir svettigt i uppförsbackarna.
Naturen är öronbedövande
Öriket måste jag besöka fler gånger.
Även på väg mot centrum av Karlskrona blommar det i vägrenen.
Vilken superbra uppfinning! Toppen för cyklisterna vid rött ljus. Inget vinglande här inte.
Här tar man cyklister på allvar. Ser på alla med respekt.
Cykla i Blekinge är underbart och utmanande. Naturen är fantastisk och uppförsbackarna kräver energi och ork. Tuffast sträcka att cykla var ungefär från Mörrum fram till Ronneby. Karlskrona lockar till fler besök, här finns mycket att uppleva.
Jag avslutar med denna bild på en av mina cykeltröjor. Gissa om jag gillar att cykla.
Må så gott
Cykeltanten
