Tyskland | Cykeltanten

Strul, strul och strul

Varningar igen för oväder med åska så jag packar ner tältet och hyr en campingstuga (igen), istället för att bege mig norrut mot Norge. Denna krävande sträcka som jag laddat för i flera dagar.

Solen visar sig när allt är inflyttad. Typiskt. Hungern driver iväg mig på en cykeltur in till Strömstad. En stad som verkar ligga i Norge, så mycket norrmän är här. Det blir fisk idag igen till lunch. Ett måste när man är på Västkusten. En snabb tur in på Ica och sedan tillbaks till campingen. Strömstad camping är ett bra ställe men dyrt som allt annat här. Rent och snyggt. Nybyggt services med toppenduschar och toppenskök.

Här finns pappershanddukshållare med en liten ruta på som reagerar på rörelse och matar ut ett pappersark. Jag har sett sådana många gånger. Man brukar få dra och slita och lirka och banka lite för att i bästa fall få en pappersbit som räcker till att torka lillfingret på. Det stora med dessa här, är att de fungerar! Varje gång! Fantastiskt!

När jag kommer ut från Ica har det börjat regna och kallt är det också. Jag blir blöt och isig i kroppen på den lilla kilometern ut till campingen.

Försätts tillbaka ett år i tiden. Såhär var det i Danmark och Tyskland många dagar. Fy så hemskt det var. Jag är glad att kunna krypa in i stugan och sätter på värmen.

Jag vill använda eftermiddagen till att blogga. Internet har tramsa sig i helgen men nu är det ganska tom på campingen så det bör vara ok igen tycker jag.

NEJ, SKRIK, FULA ORD, och mera av den sorten.

Jag sliter mitt hår. Wifi strular och WordPress vill inte ladda upp bilder.

Man blir trött.

Tills det blir någon ordning på saker och ting

vi hörs

Smyger hemåt

Det är dags att åka vidare mot Stralsund och på morgonen den 8 augusti ger jag mig i kast med Hauptbahnhof i Hamburg. Enligt biljettförsäljerskan är det bäst att åka med lokaltåg och det behövs inga platsbiljetter. Första vagnen för cyklar är full. Jag springer till den andra och lyckas baxa in Fia och packning med hjälp av medpassagerarna. Det är lördag och fullt med cyklister som ska ut i naturen. Då kommer konduktören och beordrar ut samtliga cyklar. Ingen får plats för flera rullstolsburna personer ska åka med. Det knorras en del och konduktören upprepar sig allt bestämdare. Till slut är alla cyklar ute ur vagnen, rullstolarna inne och tåget avgår bra försenat. Nästa lokaltåg avgår om ca 4 timmar.

Jag har ju diskuterat avgångar när jag köpte biljetten och vet att ett intercitytåg avgår om en timme. Har gott om tid att orientera mig och hitta till rätt perrong.

Yeah, jag kommer med tåget och pustar ut. Njuter under färden med lite matsäck och en bok. Lilla hjärtat vill vara med på ett hörn.

Söndagen och måndagen ägnar jag till sightseeing i Stralsund som är en fantastisk underbar gammal stad.

Hängkorgarna under tak till höger är sittplatser på ett café. Tyvärr var det en central för getingar så det blev inget fika i skuggan.

Dagarna i Stralsund är det riktigt härligt sommarväder. Jag testar stranden och har bikini på mig för andra gången i sommar.

Long time, no see

Saknat mig? Undrat om jag har försvunnit ut på någon pold eller ännu en gång cyklat vilse?

Jag har befunnit mig ute i internets okända ödemark bl.a. norra Tyskland och inte haft någon möjlighet att skriva och berätta om mina äventyr. Det finns så mycket att berätta från Amsterdam, Utrecht och min återresa.

Lite smakprov så att ni inte ger upp i väntan på mera. Det kommer jag lovar.

Sol, sommar och blåst så klart

Hej alla medresenärer!

Måndag 20 juli

Solen skiner och jag vill fortsätta ut till kusten. På den vindskyddade campingen är det härligt. Innan vi ger oss iväg måste jag säga adjö till de nya vännerna. Jag blir bjuden på kaffe och vi har mycket att prata om. Tiden går fort och vi vinkar farväl.

Jag verkar vara mitt i tulpandistriktet. Fälten är fulla med vissnande tulpanblad där lökarna ska grävas upp.

Callansoog har många rekommenderat. Verkar vara en motsvarighet till Båstad med en större befolkningsökning på sommaren. Jag hör mycket tyska och har sällan sett så många cyklister vid knutpunkterna som här, rena trafikstockningen och parkeringskaoset. Jag viker av söderut längs kusten och börjar känna mig hemma. Dynerna påminner lite om klitterna i Ängelholm.

Till vänster har jag en annan blomodling, kan det vara liljor?

Julgranar i Danmark, Rhododendron i Tyskland, tulpaner och liljor? i Holland. Det är många odlingar jag sett från cykelsadeln.

Jag kommer fram till en camping De Leppelar, där man tältar i klitterna.

Svårt och krångligt hitta ”rätt” plats. Jag vill ha lite vindskydd för tältet men här är nästan överbefolkat. Känns som om större delen av Nederländernas befolkning plus lite tyskar är här.

Den här gropen trodde jag skulle vara lugn men fy vad jag bedrog mig. Fick staga upp tältet med extra linor. Kommer inte ihåg när jag använde dem senast.

Nästa dag fortsätter Fina och jag söderut och hamnar i Petten på en lugn och vindskyddad camping. Jag har tur, de har en plats ledig i två nätter. För första gången har jag en elplats och snickrar ihop sladdarna så jag kan ladda alla apparater (berättade om det i Leeuwarden).

Mycket bra, förenklar mitt liv betydligt.

Den här kompisen låg utanför tältet på morgonen. Verkar väldigt orädd. Är kanske en campingkanin.

Många olika djur på besök.

Eftermiddagskaffe på gång. Kaka också så klart

Här sitter jag i eftermiddagssolen och planerar den fortsatta färden.

Nederländerna here I am!

Hej alla mina medresenärer

Att ta sig ut ur Bremerhaven var inte lätt. Jag cyklade lite rundor trots gps och hjälp av vänliga medmänniskor. Planerade att ta färjan över Weser men då måste man hitta till färjeläget. Ok det finns väl fler färjor, i värsta fall hade jag fått ta rundan om Bremen.

Naturen förändrades alltmer längs Weser med lite lövskogar och fågelsång . Här någonstans firar jag 1000 km. I Sandstedt dök det upp en liten färja. Fina och jag börjar få rutin på att åka färja.

Jag bara måste ge mig in på en riktig cykelstig i detta landskapet. Just här var det väldigt bra skyltat.

Detta är ju bara sådan njut

Tills jag börjar kolla in övernattning. Det är lördag em! Hade jag glömt, sådant har ingen betydelse när man lever på vägarna. Jag hade hoppats på en ”Zimmer frei” skylt någonstans utmed vägen. Det syns inte till några. I Apen hamnar jag ganska slut på ett fullbokat hotell men receptionisten fixar ett rum på ett lyxigt gasthaus 5 km ännu längre ut på vischan. Batteriet har tagit slut så jag vet inte hur men jag kom dit till slut efter viss förvirrad cykling.

Nu närmar jag mig Nederländerna. Spännande.

Upptäckter att säden växt upp jämfört med andra sidan Bremerhaven.

Rhododendronfarm, på Jylland var det julgranar.

Lokalt konstverk?

Jag cyklar längs Rajen en spikrak kanal med bebyggelse och gata på båda sidorna. Speciella broar som möjligtvis var öppningsbara en gång går över kanalen. Många är vitmålade och de liknar den som jag har fotat vid gränsen.

Är Jag inte i Holland snart?

Här går gränsen utan skyltar eller någon markering alls. Skylten som finns talar om naturen längs kusten. Nu är jag i Nederländerna. Det hade jag inte trott på allvar har jag insett. Danmark, javisst men sedan ……

Idag stannade jag en extra natt i Neiuswechans och vilade. Underbart väder och jag var tvungen att cykla tillbaks till Tyskland där närmaste Geldmaschin finns. Det blev två – tre km enkel resa utan packning och solsken. Vilken lätt match.

På motellet i Neuiweschans får Fina och jag dela rum för de hade inget utrymme för cyklar. I rummet bredvid var det två stycken. Imorgon letar jag mig upp mot kusten. Det ska bli spännande.

Anar att det blir internetsvårigheter tills jag kommer till en större ort.

Må så gott

Söndag 28 juni

Gomorron medresenärer

Idag gäller det

Holland here I come

Och solen skiner. Kommer att cykla precis över gränsen idag.

Må så gott

Bremerhaven

Hej alla mina medresenärer

Hotellet i Marne var ett gammalt gasthaus med snyggt renoverade rum. Här myste jag med en hemmakväll med hårinpackning mm. Kroppen blev chockad men det gäller att passa på när badrummet bjuder in. Unnade mig också ett lyxigt restaurangbesök med den godaste middagen på mycket länge.

Lite gulliga djur i trappan upp till rummen på hotellet i Marne som visade sig vara en fin liten stad

Busskur på vägen till Brunsbűttel.

Nu åker vi färja igen. Helt gratis inne i Brunsbùttel, bara att köra på och se världsvan ut.

Funderade på att stanna till och säga hej på Vattenfalls anläggning som jag cyklade förbi strax utanför Brunsbűttel men tänkte att det hade nog inte varit så populärt.

Mina polare betade på skyddsvallen mot Elbe och kom rusande och bäande när de såg mig, sprang tom nerför en trappa.

Längs Elbe finns det många slussar för att släppa ut och in båttrafiken och för att ha koll på vattenståndet.

I kön till färjan över Elbe i Glűckstadt (gillar det namnet).

På färjan, ett litet, litet etappmål.

Den stora floden Elbe, halvvägs över.

Efter färjan började det mulna på och regna. Det regnade hela tiden till Neuhaus där min nästa säng var. Jag var genomblöt om fötterna när jag äntligen kom fram eftersom regnet kom plötsligt och jag hann inte klä på mig skoskydden förrän det var försent.

Middagen åt jag på den lokala krogen. Den såg ut som när huset byggdes. Det kändes som en gammal tysk film. Synd att jag inte hade kameran med mig. Alla inne på krogen visste vem jag var och varifrån … På frukosten på hotellet var det ovanligt många kaffegäster som ville heja och framför allt titta på mig. Jag var som en kändis och hade blivit intervjuad i )lokalpressen om de haft någon. Var det riktigt sant att jag cyklat från Sverige? Själv?

Min tyska är inte den bästa, gammal oanvänd 50 årig skoltyska men med hjälp av danska, svenska, engelska och kroppen så går det. Tyskarna vill inte prata engelska och säger ofta nej när jag frågar fast det visar sig senare att de kan. Tror de är lite blyga och inte vana varken att höra eller prata. Inte bra att ha dubbad film och tv.

Nu var det Bremerhaven nästa. Transportsträcka som vanligt med ett avbrott

Äntligen lite natur. Vägen var avstängd för nyasfaltering i några km men cykelbanan var klar. Vägarbetarna tyckte det var ok och släppte fram Fina och mig. Det var bara Fina, fågelsång och jag på denna biten, riktig njutning.

Nu har varit i Bremerhaven i två dagar. Fint väder med sol och värme idag. Jag cyklade runt på lite sightseeing. I Tyskland cyklar man på trottoarerna, särskilt när det är en cykelskylt med ordet frei under. Jag tror att många helsingborgare är från Tyskland. I trafiken gäller det att hänga med och kunna trafikreglerna.

I morgon är det en stor dag. Jag kommer att passera 1000 km. Firar nog med en extra chokladbit då.

Må så gott

Marne

Hej mina medresenärer!

Billigast lediga rum styr mitt trampande mot Bremerhafen som är mitt nästa planerade etappmål. Så har jag hamnat i Marne på ett hotell mitt i centrum. Här har varit en stadsfest i helgen och de gamla kullersten gatorna var fyllda av stånd och många affärer var öppna när jag kom. Vädret blev allt bättre ju längre söderut jag cyklade så jag kom undan regnet idag.

Här har Jag cyklat förbi vindkraftverksskogar, Jyllands var ingenting i jämförelse. Idag har det inte varit de senaste dagarnas gödsellukt, skönt. Det märks på grödorna att jag rör mig söderut. Det är mer odlad åkermark nu. Transportsträckor är det för det mesta men då och då är det något som fångar intresset ? som denna fordonsförsäljning utmed vägen

Må så gott

Heide + foton!

Hej medresenärer!

Orsaken till att jag åkte till Heide var att här var ledig säng på vandrarhemmet. Vädret är inte tältvänligt och understället har åkt fram igen. Jag sover alltid i flerbäddsrum på vandrarhemmen och har haft tur hittills. Jag har varit själva alla nätterna än så länge. De tyska vandrarhemmen har varit rena, snygga och haft bra sängar. Kostar Ca 235 kr/natt och då ingår frukost som man måste betala oavsett om man vill eller inte. Lakan ingår i priset vilket det inte gör i Sverige och Danmark. Nackdelen i Tyskland är att det inte finns gästkök att laga sin mat i. Det blir utemat eller äta på vandrarhemmet. Middag på kvällen 6€ och glutenfritt finns om man beställt i tid.

Cykelbanorna går längs med vägarna och är asfalterade. Asfalt som ofta spruckit på tvären av ålder. Dunk, dunk,dunk oregelbundet . I städerna är det kullersten i centrum. Usch var jag tycker illa om att cykla på de underlagen. Där det är nyare asfalt går det undan om inte vind och regn gör sitt förstås.

Vi cyklister har egna järnvägsövergångar.

Tavlor vid infarten till orten Lunden. Grannbyarna hade gamla tyska tavlor.
Så här kan elskåp också se ut. Från centrum i Heide.

Idag har jag varit på verkstad med E-werket. Det är helt kaputt som reparatören sade. Det går inte att laga utan jag måste köpa ett nytt. !!!!!! ???????

Må så gott

Tyskland!

Hej mina medresenärer!

Här kommer en kort uppdatering av cykeltanten äventyr.

Passerat Ribe (2 nätter), Tønder, Nielbűll, Husum och idag Friedrichstadt. Tønder visade sig vara en urfin gammal stad som jag tyckte mer om än Ribe. Hit bör man åka på julresa istället för till de vanliga tyska städerna som t ex. Lybeck förstod jag.

Yeah äkta blåklint i vägkanten! Första jag sett på mycket länge.

De danska och nu också tyska vägarna har blivit transportsträckor mellan urgamla städer medan jag andas in dofterna från kossor- grisar gödsel. Luktar likadant som de svenska. Inga naturupplevelser längre.

Bildbevis: vi har passerat gränsen till Tyskland.

Det gäller att hålla sig på rätt sida om den heldragna linjen annars blir man nermejad av oftast häftig trafik i hög fart. Jag får vara glad att detta är en liten landsortsväg .

Och vart ska vi nu då?

Det är högsäsong i Tyskland så det är svårt få övernattningar. I Husum blev det hotell för 42 € med dusch på rummet, toa i korridoren och knölig säng. Rena rånet av en pensionerad cykeltant. Jag kom dit vid 16 tiden genomblöt och det är försent för de eventuella billigare rummen som inte är bokade i förväg. Många skolor är på klassresor till vandrarhemmen som ofta har olika kurser. Blev tipsad om Friedrichstadt som kallas för ”Lilla Amsterdam ” och här är fint. Ett rum ledigt på vandrarhemmet en natt. Hade tänkt mig till Tönning vid kusten men detta verkade värt ett besök.

Imorgon bär det av till Heide där jag bokat två nätter på vandrarhemmet. Bara högst 2 mil härifrån. Både mina ben och min rumpa måste vila.

Regnet det bara öser ner…

Vi ses

Må så gott